Eftersom er egen Egon är en - inom vissa områden - relativt försiktig general är det viktigt för mig att ha ordetliga ekonomiska buffertar om det skulle "skita sig".
Eh... har ingen anknytning till texten, men lite grönt skadar ju aldrig.
Kort sagt, är jag i den lyckliga positionen att jag har råd att se till att ha just ekonomiska buffertar för detta ändamål. Eftersom jag på ett inlägg om min aktieportfölj fock fråga varför jag inte tillför mer pengar till portföljen kan jag meddela att jag istället fört över pengar till ett helt vanligt sparkonto.
Tanken är att jag slutar med det så snart jag har motsvarande sex månaders utgifter undanlagt där. Detta kan tyckas mycket, men känns rätt för mig, även om det inte ger någon avkastning och är med andra ord ett pris jag är villig att betala för att känna mig "trygg".
Jag läser med förskräckelse ibland över att "folk" inte skulle klara en extra utgift på t ex 5 000 kronor utan att behöva ta lån. Detta är ett läge jag absolut inte vill befinna mig i och jag hoppas att jag även framöver slipper detta.
Personligen tycker jag att om man som vuxen, frisk och med arbete inte har åtminstone tre månaders normala kostnader lättillgängligt får man se till att skärpa sig.
Personligen tycker jag att om man som vuxen, frisk och med arbete inte har åtminstone tre månaders normala kostnader lättillgängligt får man se till att skärpa sig.
Med detta sagt, hur mycket har de kära läsarna i buffert och hur resonerar ni kring detta?
Jag håller med dig om att en ganska rejäl buffert, jag har ca 6 månader, men jag måste också spara ihop pengar för att mina döttrar ska kunna ha en chans att komma in på bo-marknaden.
SvaraRaderaOch detta vill jag ha i cash, för kan komma precis närsomhelst.
Du menar att döttrarna kan flytta ut närsomhelst? Ja, i så fall ska du inte ha pengarna på börsen - det råder delade meningar om hur många år man inte ska behöva pengarna under för att ha på börsen, men personligen är jag av uppfattningen att pengar du vet att du behöver inom tre år ska du inte lägga i aktier.
RaderaVår buffert/kontosparande består av pengar till sådant vi vet ska komma inom en snar framtid, t ex en resa, eller renovering. Därutöver sparar vi inte på vanligt konto, om någon skulle bli sjuk/arbetslös, då drar vi ner vårt sparande istället. Samma sak om vi behöver servas bilen t ex. Sparandet i aktieportföljen drar vi aldrig ner på utan det är fondsparandet som vi drar ner på, om pengarna inte räcker en månad. Vi klarar oss på en lön, det känns tryggt för oss.
SvaraRaderaDetta är ju också en metod. Jag är uppenbarligen mer försiktigt. Kanske överdrivet, men vill ha det så.
RaderaHar några hundratusen i kredit på kreditkort (flera olika) som är tänkt att använda vid tillfällen som dessa. Krediten används inte i övrigt, dvs de senaste tio-femton åren jag haft dem.
SvaraRaderaKreditkorten har för övrigt inga årsavgifter så det är ingen kostnad att ha denna möjlighet/säkerhet. För den som kan hålla fingrarna i styr - dvs inte konsumera på kredit - är detta upplägg ett bra alternativ, ja till och med bättre än att ha kontanter på konto, sett ur strikt ekonomisk synvinkel.
Ja, rent ekonomiskt är ditt alternativ bättre. Rent ekonomiskt var det dumt av mig att betala av mitt CNS lån, men det var en skön känsla. Bra att du åtminstone har en plan för oförberedda kostnader som kan upp komma.
RaderaVi sitter med över 30 000kr i räntesparande. Jag tror det räcker hyffsat bra. Med alla skyddsnät vi har i Sverige har jag svårt att tro att mina 30 000kr skulle ta slutat innan jag får ekonomisk hjälp från skyddsnäten Sverige erbjuder. Visst skulle det bli mindre pengar in när skyddsnäten betalar men vi har så mycket vi kan dra ner på i kostnader att det är lugnt.
SvaraRaderaJag har varit sjukskriven i 2 omgångar. Heltid och halvtid under längre period. Gick bra trots att vi knappt hade en buffert den gången.
Summa sumarum.
Jag tycker inte det är värt att ha för stor buffert (att ha en buffert är iaf viktigt). Skiter det sig totalt får jag sälja aktierna. Pengar på börsen ger statistiskt mer pengar än pengar utanför börsen.
MVH Pappa Betalar?
Ja, det är sant att statistiskt sett är det bättre att ha pengarna på börsen. Dock - om det skiter sig - kanske man tvingas sälja i fel läge. Rent ekonomiskt är det omöjligt att i förhand veta vad som är bäst och så länge man har en plan är det bra mycket bättre (i mitt tycke) jämfört med "många andra" om man nu ska raljera lite.
RaderaAbsolut. Det kommer iaf gå bättre med en plan.
RaderaAlla ska också göra det som känns bäst för dem. Känns det bäst med 1 miljon på banken (nollräntekonto). Då är det bara att köra på det. Det som får en människa att sova gott är viktigt. Att maximera avkastningen är självklart inte alltid det viktigaste.
Jämfört med "många andra".
Jag förstår inte vad du menar!?
/Pappa Betalar?
Med "många andra" menar jag att jag tyvärr alltför ofta läser om "folk" som inte har någon plan/buffert alls.
RaderaTack för att du kommenterar.
Jaha. Ja precis. Ja den statistiken är galet hög, tur vi har en plan iaf :)
RaderaNu är jag pensionär och tillhör den lilla skaran som äger 1 villa 1bostadsrätt i Sthlm 1 bostad i spanien,1 sommarbostad på Västkusten alla obelånade samt flera portföljer och räntesparande på P2P lån ca 6 milj.
SvaraRaderaDetta har jag dragit ihop på 35 års hårt jobb samt framgångsrik placering,tycker det är illavarslande med alla sms-lån och övrigt som folk skuldsätter sig.Det blir ett hårt uppvaknade när pensionen närmar sig
Inte illa! Jag håller helt med dig om sms lån och jag misstänker också att det tyvärr är alltför många som vaknar upp försent. Tack för kommentar.
Radera120 000:- i buffert, täcker drygt ett år av "det skiter sig". Ligger på sparkonto hos Santander med hiskeliga 0,65% ränta.
SvaraRaderaUtmärkt! :-)
RaderaHar ca 50k i buffertsparande. Men det tar emot för de ligger på räntekonto hos banken med 0% avkastning (i princip). Söker förgäves efter något ställe att få säker avkastning på dem.
SvaraRaderaMVH
http://myntaren.blogspot.se
Kanske ger MRKIAs inlägg ovan en ide? Jag trivs inte heller med noll avkastning på bufferten, men det är en "kostnad" jag tar.
RaderaIntressant inlägg. Har funderat en del över hur mycket vi skulle behöva i buffert. En buffert som klarar 6 månader låter rimligt. Får bli till att ha det som mål.
SvaraRaderaEgentligen är det ju detta man ska sätta undan till först. När man passerar tre månaders buffert, kanske man kan gå 50/50, dvs 50% will att bygga buffert (till sex månaders kostnader) och 50% till roligare investeringar.
RaderaI och med att jag har lite belåning på mina aktier och fonder så tar det emot att samtidigt ha pengar vid sidan om. Samtidigt så vore det smärtsamt att behöva sälja aktier/fonder pga en oförutsedd händelse. Jag har till sist landat i att alltid ha 30 000 kr kvar på lönekontot (0% ränta). Summan är en balansgång mellan att klara sig länge utan lön och att undvika döda pengar som bara förlorar i värde.
SvaraRaderaBalansen skulle se annorlunda ut om jag hade den enda inkomsten i familjen eller om det fanns en större risk för att båda inkomsterna minskade samtidigt.
MVH /GI
Belåna aktier och fonder? Ja, du, säkert bra ekonomiskt större delen av tiden, men inget för mig (hittills i varje fall).
RaderaBra med 30 000 kr i buffert, men hur många månaders utgifter täcker det (vilket är viktigare än själva beloppet till viss del i varje fall).
Det är skrämmande hur små eller inga buffertar folk har. Jag hade aldrig känt mig bekvm utan en rejäl buffert och jag är som du en förhållandevis försiktig general.
SvaraRaderaAktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier
VI tänker lika - trevligt!
RaderaJag har nästan två årslöner i buffert. Att det inte längre är två årslöner beror på att lönen ökat senaste två åren. Avsikten egentligen att dessa pengar ska användas som kontantinsats den dag jag köper något i Sverige. Samtidigt är det en trygghet och huvudkudde som heter duga. Det gör att jag inte behöver bekymra mig så mycket om min aktieportfölj, jag klarar mig ju ändå om det skulle skita sig.
SvaraRaderaHur har du resonerat när du istället för två års utgifter valt två årslöner? Årslönerna är väl efter skatt antar jag?
RaderaJa precis, två årslöner netto. Det är inget jag resonerat kring mer än att jag under mina första år i arbetslivet sparade till en kontantinsats precis som de flesta ungdomar. När jag började närma mig taket för den statliga inkomstgarantin och har tillräckligt kapital för kontantinsats till de bostäder jag rimligen kan tänkas behöva insåg jag att jag borde titta på andra sparformer med bättre avkastning. Har varit med i Unga Aktiesparare som tonåring och eftersom Avanza nu har så mycket billigare och lättare aktiehandel än på den tiden började jag helt enkelt spara i aktier igen.
RaderaTanken har aldrig slagit mig att räkna på utgifter men i så fall skulle bufferten antagligen räcka i 4-5 år vilket förstås är ännu trevligare. :)
Man ska ha en hygglig buffert och vara rädd om den, men heller inte vara orolig för välkalkylerade investeringar.
SvaraRaderaSant - det är en balansgång och balanspunkten ligger olika för olika personer. Sex månaders utgifter är den punkt vid vilken jag sover tryggt om natten.
Radera500 000 kr på sparkonto obundet 0,7% ränta 300 000 kr ska in på börsen på sikt så 200 000 kr kommer jag alltid se till att ha om det skiter sig. Prlle
SvaraRadera200 000 kronor är en ordentlig buffert, men som sagt, hur många normala månadskostnader täcker det? Att det täcker oförutsedda utgifter är tämligen klart (t ex värmepanna som går sönder, ordentlig tandläkarräkning etc.)
RaderaJag har en buffert i cash som i stort sett täcker årliga utgifter tills jag kan gå i pension om cirka 15 år, en säkerhet ifall jag skulle bli uppsagd.
SvaraRaderaSen ligger ungefär lika mycket i aktiefonder via tjänstepensionen.
50 procent räntor och 50 procent aktier med andra ord.
Oj, det är en ordentligt buffert det! Det verkar som att du nått den ekonomiska friheten med 30 årsutgifter i kapital - grattis!
RaderaJag har ingen buffert alls och har nog aldrig haft.
SvaraRaderaÄr förvånad att folk har 6mån buffert eller mer, är det om ryssen kommer? Kivas bara, jag har inga barn till ex, bor ej i villa dessutom, så jag förstår att en del har en viss buffert.
Jag är statligt anställd, trivs och vill jobba där tills pension, att bli uppsagd finns inte på kartan, den tryggheten betyder mycket för mig när jag tänker efter.
Bor i en bostadsrätt, fräscha vitvaror, bilen är i bra skick. Skulle något kräva en större summa har jag ett kreditkort som jag kan lösa allt sådant med, betalar tillbaka med nästa lön + utdelningar och i värsta fall aktieförsäljning, av mina 65 bolag finns det alltid något man kan sälja. Skulle min bil haverera så skulle jag inte behöva sälja aktier, det skulle krävas en kombination av "olyckor", ganska långsökt, känns så iaf.
Tror långtidssjukskrivning i kombination med att bilen havererar fullständigt är vad som krävs för att jag ska behöva sälja värdepapper.
mvh
Hej Dividendius. Det verkar som att du tänkt igenom läget, olika scenarior och har en. bestämt dig för hur du vill ha det vad gäller buffert - bra så!
Radera